Första utställningen.
Igår var vi iväg på vår första utställning.
Den hölls i Tottohallen i Borlänge. Vi såg till att vara där i tid och tur var väl det eftersom Cookie totalvägrade gå så fort vi kom innanför dörrarna. Det hjälpte ju knappast att det var klinkersgolv som hon inte går på annars. Förkrossad fick jag bära henne och vi slog läger mellan ring 1 och 2.
Jag och mamma började gå rundor med henne på de lite mer hundtomma golvytorna. Hon tvärstannade och vägrade röra fötterna.
Efter någon timme var det Pralins tur att gå in i ringen. Hon skötte sig exemplariskt och fick HP, BIR och jättefin kritik.
Så småningom var det Cookies tur och trots att vi hade fått henne att gå utanför ringen bland hundarna blev det många tvärstop. Trots detta fick hon HP och vann även konkurrensen även fast hon helst inte ville gå. Fick uppmaningar av dommaren att träna henne i detta då hon tyckte att hon var på tok för fin för att ha ett sådant beteende på utställningar. det här var ju verkligen något jag tog till mig, för om hon som 6 månaders valp kan bli BIR Valp trots att hon inte rör sig speciellt fint emellanåt. Hur bra skulle det inte gå om hon var så charmig som bara hon kan vara då?
Både hon och Pralin blev dessutom nominerade till sötaste tik.
När det var dax för BIS valp klarde mamma och Cookie första gallringen, men sen fick de gå ut utan placering. Vilket var väntat då man knappast kan ta fram en BIS som inte vill springa..
Efter det var det dax för sötaste tik, och då fick både jag och mamma kliva ut med Cookie och Pralin på en gång. Men jag vet ju att om Cookie hade haft sitt vanliga beteende hade vi helt klart vunnit den tävlingen ;)
Pralin blev placerad femma i sin grupp och vi är trots allt väldigt nöjda med våra hundar.
Jag är dessutom missnöjd med mig själv så nu ska jag hem och läsa varenda hundbok jag kan komma över så att jag vet hur jag ska undvika att Cookie går in i sitt "jag finns inte" tillstånd.
Det är nämligen så hon gör när hon tycker något är obehagligt. Hon stänger av. Drar sig undan. Det vill jag ha bort. Jag vill att om hon tycker något är obehagligt så ska hon i alla fall lita så pass mycket på mig att vi slipper sånna här situationer. Mycket träning framför oss nu!
Den hölls i Tottohallen i Borlänge. Vi såg till att vara där i tid och tur var väl det eftersom Cookie totalvägrade gå så fort vi kom innanför dörrarna. Det hjälpte ju knappast att det var klinkersgolv som hon inte går på annars. Förkrossad fick jag bära henne och vi slog läger mellan ring 1 och 2.
Jag och mamma började gå rundor med henne på de lite mer hundtomma golvytorna. Hon tvärstannade och vägrade röra fötterna.
Efter någon timme var det Pralins tur att gå in i ringen. Hon skötte sig exemplariskt och fick HP, BIR och jättefin kritik.
Så småningom var det Cookies tur och trots att vi hade fått henne att gå utanför ringen bland hundarna blev det många tvärstop. Trots detta fick hon HP och vann även konkurrensen även fast hon helst inte ville gå. Fick uppmaningar av dommaren att träna henne i detta då hon tyckte att hon var på tok för fin för att ha ett sådant beteende på utställningar. det här var ju verkligen något jag tog till mig, för om hon som 6 månaders valp kan bli BIR Valp trots att hon inte rör sig speciellt fint emellanåt. Hur bra skulle det inte gå om hon var så charmig som bara hon kan vara då?
Både hon och Pralin blev dessutom nominerade till sötaste tik.
När det var dax för BIS valp klarde mamma och Cookie första gallringen, men sen fick de gå ut utan placering. Vilket var väntat då man knappast kan ta fram en BIS som inte vill springa..
Efter det var det dax för sötaste tik, och då fick både jag och mamma kliva ut med Cookie och Pralin på en gång. Men jag vet ju att om Cookie hade haft sitt vanliga beteende hade vi helt klart vunnit den tävlingen ;)
Pralin blev placerad femma i sin grupp och vi är trots allt väldigt nöjda med våra hundar.
Jag är dessutom missnöjd med mig själv så nu ska jag hem och läsa varenda hundbok jag kan komma över så att jag vet hur jag ska undvika att Cookie går in i sitt "jag finns inte" tillstånd.
Det är nämligen så hon gör när hon tycker något är obehagligt. Hon stänger av. Drar sig undan. Det vill jag ha bort. Jag vill att om hon tycker något är obehagligt så ska hon i alla fall lita så pass mycket på mig att vi slipper sånna här situationer. Mycket träning framför oss nu!
Cookies kritik löd:
Trevlig modell, vackert huvud. Välvinklad, rör sig mkt bra när hon vill.
Kommentarer
Trackback
