Nu var det länge sedan..

Men våra dagar rinner på som vanligt.
Hon var en sväng till kontaktfamiljen i Onsdags, inte för att jag hade något speciellt att göra förutom att städa, men det kändes som om det var dax att dela med mig av underbaraste hunden på jorden. Cookie verkade då riktigt riktigt lycklig över att komma dit, och familjen verkade också glad över att hon kom. =) Är ju perfekt när det funkar så bra.

Annars jobbar vi lite på att gå i koppel, vill inte att hon ska dra. För även om hon är liten så är det jobbigt, speciellt för mormor. Sen har vi ju det där jä*la skällandet så fort hon ser någonting. Jag vet att det är för att hon är osäker, men hur fan får man bort det?

Vi ska väl snart gå ut och gå en sväng. Men först ska jag nog kasta i mig lite frukost och sen försöka ta lite julkort på damen. Haha, wish me luck!
Just nu ligger hon här bredvid och sover som en liten skitunge.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0